Talman,
När det står avfall på listan kan jag förstås inte låta bli att tala om cirkulär ekonomi. Jag vill börja med att konstatera att det är bra att regeringen inte gått in för att införa bestämmelserna om dataplattform på Åland. Det är ett byråkratiskt system som troligtvis skulle vara till mycket liten nytta. Det finns skäl att betona att bestämmelserna inte gäller kommunalt avfall, det vill säga vanliga sopor som uppstår från hushåll eller hushållsliknandeliknande avfall från företag och verksamheter och inte heller avfall som inte hanteras av kommunerna. Det betyder att dataplattformen enbart gäller avfall som inte är hushållsavfall men som avfallsinnehavaren begär att ska hanteras av kommunen på grund av bristande utbud av andra tjänster och eller att avfallet till sin beskaffenhet och mängd lämpar sig för transport eller behandling i kommunens avfallshanteringssystem. Med det sagt konstaterar jag som sagt att det är bra att regeringen inte går in för detta system.
Men det finns en intressant sak i rikslagstiftningen där man konstaterar att dataplattformen även kan användas för annan handel med avfall och biflöden. Ett frankt kontaterande om att avfall innehar ett värde. Och här har vi mycket att jobba med på Åland. Europa ställer om till cirkulär ekonomi. Den cirkulära ekonomin beräknas, enligt Ellen McArthur foundation, kunna halvera CO2 utsläppen till 2030 och minska CO2-utsläppen med 80 % till 2050. Dessutom har EU-kommissionen beräknat att det kommer att skapa 2 miljoner nya jobb inom EU till 2030.
Enligt EU-kommissionens rapport om cirkulär ekonomi från mars i år kan man konstatera följande framsteg:
- År 2016 sysselsatte sektorer som är relevanta för den cirkulära ekonomin mer än fyra miljoner arbetstagare, vilket är en ökning med 6 % jämfört med 2012.
- Den cirkulära ekonomin har också fört med sig nya affärsmöjligheter, gett upphov till nya affärsmodeller och utvecklat nya markander såväl inom som utanför EU.
- År 2016 genererade sådana cirkulära verksamheter som reparation, återanvändning och återvinning nästan 147 miljarder euro i mervärde och stod för investeringar som uppgick till ungefär 17,5 miljarder euro.
Och vad har det med dataplattformen att göra? Jo, jag menar att vi på Åland borde upprätta någon form av öppet register över avfallsflödena. Registret kunde vara frivilligt men kräver förstås utbildning och diskussioner för att få med folk på tåget. Vem som kan ha nytta av någon annans avfall är det nämligen ingen som vet förrän två parter möts i en gemensam affärsnytta – man måste helt enkelt få information om tillgängligt material.
Talman, jag har sagt det förr och jag säger det igen; den cirkulära ekonomin är central i den hållbara tillväxten. Att kartera och sedan nyttja sidoströmmarna leder till att vi kan producera mer med det vi importerar och därmed förbättra bytesbalans samtidigt som vi gör väsentliga insatser för miljön. Därutöver finns möjligheter till nya verksamheter och affärsmodeller som skapar fler arbeten. Hållbart helt enkelt.
Tack