Anförande 1 april 2019
Talman. Bästa lagting och åhörare,
Jag vill börja med att säga att vi förstår besvikelsen från medborgarinitiativsundertecknarna. Utskottets svar är knappast vad man väntat sig. Vi förde diskussioner om formen på svaret i utskottet och konstaterade att det är initiativets kläm som vi har att ta ställning till, dvs:
att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att ta fram förslag till lagstiftning om att trafiklösningar för skärgården inte får bryta mot de fyra hållbarhetsprinciperna i Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.
Medborgarinitiativen är alltså ett trubbigt verktyg. Vi liberaler är inte beredda att godkänna klämmen, av följande skäl – vi ser att det skulle vara förödande för skärgården och vi behöver teknikutveckla för att det ens ska vara möjligt. Dessutom ger kortrutten stora klimatfördelar, allra särskilt genom att den möjliggör elektrifiering av fartyg.
Talman. De som undertecknat initiativet har säkert gjort det av lite olika anledningar; vissa bara för att stoppa projektet, andra för att de inte vill satsa pengar på skärgården men jag tror att den allra största delen har gjort det med miljön helt eller delvis i åtanke. Så varför lyssnar inte politikerna?
Det enkla svaret är att vi inte är där än. Det finns inga infrastrukturella åtgärder idag som håller sig inom de fyra hållbarhetsprinciperna. Allra särskilt om vi ser det ur ett livscykelperspektiv, vilket de allra flesta anser att är en rimlig utgångspunkt. Nya färjor byggs med nyutbruten metall, betongindustrin är co2-intensiv och asfalt hör knappast till de mest miljövänliga materialen. Det betyder att lagtinget skulle stoppa all utveckling av skärgården om vi antar klämmen, det efterlängtade broprogrammet kan inte genomföras och nya färjor kan inte beställas
Så vad ska vi göra under tiden, innan vi hittar nya tekniker och metoder. Bara sätta oss ner och vänta på att någon annan löser problemen? Knappast! Vi ska fortsätta arbeta oss in i mot ett hållbart Åland. Vi ska ta steg för att nå ett samhälle med en cirkulär ekonomi. Vi ska lära oss mer och fatta klokare beslut. Vi ska lyssna på de som lämnat in initiativet, att det finns en stark folkvilja för att göra mer för miljön och klimatet. Vi ska ställa om men vi kan inte göra det på bekostnad av skärgårdslivet. Omställningen är ett gemensamt ansvar för hela Åland.
Här i salen finns flera som anser att skärgården gott kunde vara ett naturreservat och att det kan vara tomt på vintrarna för att blomma upp som kurorter på sommaren. Jag vill inte det, liberalerna vill inte det. Vi menar att det ska gå att leva på hela Åland.
Talman, undertecknarna ville väcka intresse i en fråga och stoppa Gripöbron. Jag har respekt för den ståndpunkten. Faktum är att jag själv delade den för några år sedan. Jag har därför fördjupat mig i frågan om kortruttens miljö- och klimatpåverkan. För min del har jag kommit fram till att övergång till elektrifierade fartyg är en mycket viktig åtgärd för att minska utsläppen. Och att det är vad som är tekniskt möjligt just nu, men att det kräver kortare färjpass. Dessutom stärker det tillgängligheten för befolkningen och sparar pengar.
Talman. Tillsammans måste vi jobba hårt för att nå ett hållbart samhälle. För att lyckas måste vi fatta beslut om att vidta åtgärder som faktiskt har inverkan framom symbolpolitiska åtgärder. Och vi behöver sluta utmåla svarta får, vi har alla en lång väg att vandra för att nå ett hållbart samhälle. Vi behöver ställa oss frågan; vad kan jag göra istället för att berätta vad någon annan borde göra.