Talman,
Vi har ett nytt landskapsandelssystem att ta ställning till. Och därtill innefattar lagförslaget en minskning av de totala andelarna med totalt 4 miljoner fördelat på två budgetår. Detta om något är en eldfängd fråga och så gott som alla kommuner hittar skäl till att just de borde få mer pengar. Därför vill jag börja med att tacka landskapsregeringen som visar såväl politiskt mod som handlingskraft, minister Perämaa med kolleger kommer till skott även i denna långdragna fråga – jag lyfter på hatten. Det är bra att systemet revideras i grunden eftersom många småjusteringar gjorts.
Förslaget om systemförändringen baserar sig på slutrapporten om utredningen av landskapsandelarna innehåller två huvuddelar:
För det första; komplettering av skatteinkomsterna. En stor förändring i förslaget är att större fokus sätts på intäktsutjämningen. I lagförslaget sägs: ”Förutom att det skapar möjligheter att förändra kostnadsstrukturer ger det även kommunerna incitament att aktivt arbeta för att hålla kostnader nere och försöka hitta kostnadseffektiva lösningar.” Det är bra, det ska finnas incitament att aktivt arbeta med effektiveringar. Att samfundsskatterna återinförs som bas för kompletteringen är också klokt , det är lättare att klara sig i kommuner med större intäkter och vissa kommuner har också haft otur då det gäller näringslivets satsningar. Det är bra att landskapet tar ansvar för utjämning då de kommunala intäkterna beror till stor del på vilka grundförutsättningar man har, bland dessa är landskapets infrastrukturella satsningar oerhört viktiga. Att samfundsskatterna beaktas från ett medeltal av 5 år är bra och minskar risken för stora fluktuationer. Det är dock klokt att samfundsskatterna inte omfördelas mellan kommunerna, entreprenörskap och en god näringspolitik ska, och kommer att, löna sig.
För det andra; finns kostnadsbaserade landskapsandelar. I denna del ingår medel för socialvård och grundskola men också för kultur- och fritidsverksamhet och Medis. Skärgården får i vissa fall en högre andel, det är ett klokt beslut med tanke på de olika förutsättningar som finns mellan fasta Åland och skärgården. Det är också bra att mindre kommuner får mer medel för att klara av att leverera en god skolgång för alla. De kostnadsbaserade andelarna möjliggör medborgarnära service på hela Åland, men garanterar det inte.
Talman, gällande inbesparingarna: det är en del av regeringen Sjögrens ansträngningar för att uppnå sina ekonomiska mål och kommunerna har känt till inbesparingen sedan våren 2016. Därtill sker inbesparingen successivt över två kalenderår. Vi kan också konstatera att många kommuner är välmående. Men omställningarna för de olika kommunerna är förstås tuffa, det har liberalerna all förståelse för. Det är därför klokt att det finns en utjämning de tre första åren. Samtidigt behöver landskapsregeringen vidta andra sätt att med lagstöd ge bidrag till kommuner som hamnar i svåra ekonomiska trångmål.
Talman, vi får ett mer realekonomiskt och rättvist system som den liberala gruppen stödjer. Tack