Många frågar mig hur jag hinner jobba, vara lagtings- och stadsfullmäktigekandidat och vara småbarnsmamma samtidigt. Jag skulle ljuga om jag sa att det är superenkelt men det är inte heller särskilt svårt. För mig handlar det om tydliga ramar, skala bort sociala bokningar i kalendern och sist, och viktigast, att inte behöva ta ansvaret för det obetalda hemarbetet.
Tydliga ramar innebär ett regelverk som vi gemensamt i familjen kommit överens om. Max två kvällsmöten i veckan och helga söndagar med 110 % fokus på familjen. Vi har slutat boka in sociala evenemang, vi ser till att ha luft i kalendern. Vi är istället mer spontana och agerar efter dagsform.
Och det allra, allra viktigaste; jag har inte det övergripande ansvaret för det obetalda hemarbetet. Jag märker inte kläderna till dagis, jag ser inte till att basvarorna finns i kylen och jag ansvarar inte över att det blir städat. Jag gör en massa saker i hemmet och tar givetvis ansvar men det är min sambo som har paraplyperspektivet. Jag tror att jag gör ungefär lika mycket som en man som anses vara extremt jämställd.
På det här sättet hinner jag med allt med bibehållen energi och allra viktigast, jag hinner umgås mycket med mina barn trots min politiska satsning.