Ekonomi, näringsliv och kommunreform

Anförande 12 november 2018

Talman, jag vill börja med att konstatera att vi lever i en rättsstat där vi genom lag reglerar samhället. Samtliga i samhället, individer och myndigheter så som kommuner, förväntas följa lagen. Det är helt ärligt upprörande att höra resonemang om att ledande tjänstemän inte ska följa lagen för att ett fullmäktige är av annan åsikt. Och vi bor inte i Schweiz, vi styrs inte av folkomröstningar. Jag skulle önska att åtminstone den lagstiftande församlingen skulle undvika att uppvigla till att inte följa lagen. Och om någon vill att vi ska justera vårt demokratiska system så är nog det en betydligt större fråga än kommunreformen. Jag konstaterar att denna lag, liksom alla andra lagar, stiftas i sedvanlig demokratisk ordning och den ska följas, det borde vi kunna vara överens om.

Men talman, jag tänkte tala om finans- och näringsutskottets betänkande. Vi har fördjupat oss i kommunreformen ifrån två perspektiv nämligen finans och näring. Föga förvånande.

När det gäller finansfrågorna, eller rättare sagt, kommunernas framtida förmåga att klara ekonomin kan det konstateras att det i initialfasen troligtvis blir dyrare men att det finns fördelar på sikt. I kommunutredningen för Finström, Sund och Geta konstateras det att: ”i synnerhet inom den allmänna förvaltningen och den tekniska sektorn gör en större organisation det möjligt att stärka verksamhetsområden som i de nuvarande kommunerna inte haft tillräckliga resurser.”

Vi liberaler tror på ett rejält utökat samarbete kommunerna emellan men ser att det idag finns hinder för att smidigt arbeta tillsammans, ska myndighetsuppgifter skötas av annan part så måste förstås också delegeringsbeslut finnas. Det är alltså en omfattande byråkrati som byggs runt samarbetena. Helt i onödan.

Kommunsammanslagningarna skapar också utrymme för specialisering, något som skapar utrymme för effektivering. Idag läggs tid på att ständigt söka information om hur olika saker och ärenden kan skötas, vi behöver mer spetskompetens för att hantera allt svårare ärenden. Men slutligen så är det förstås de nya kommunerna som avgör hur de ekonomiska utfallen blir.

När det gäller näringspolitiken så har jag inte hört debatt om att kommunreformen skulle skada. Må hända att vissa hävdar att det inte gör någon skillnad men många menar att det finns betydande fördelar. Däribland kan nämnas en harmonisering av regelverk, gemensam planering av infrastruktur och färre parter att föra dialog med. Också specialiseringen av personalen är näringslivet till nytta och borde leda till effektivare och mer rättsäkra processer.

Därutöver kan det konstateras att vi har en liten arbetskraftsreserv på Åland och att näringslivet är i behov av kompetent personal. Färre kommuner skapar utrymme för en mer effektiv förvaltning av den totala arbetskraften på Åland.

Slutligen Talman, för att Åland ska kunna vara bärkraftigt och konkurrenskraftigt så måste kommunerna orka med en framåtsyftande politik som arbetar för mer inflyttning, mer företagande, mer turism och mer förebyggande. Konklusionen är enkel; kommunreformen behövs!

 

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *