Cirkulär ekonomi är vägen framåt

Anförande 15 november 2018

Talman jag vill tala om miljö och cirkulär ekonomi.

Miljöfrågan är grundläggande för att vi inte kan leva utan rent vatten, för att vi blir sjukare utan biologisk mångfald och för att för att det faktiskt inte finns någon naturbank som vi kan låna ifrån den dag krisen är ett faktum. Jag upplever att miljö- och klimatfrågan äntligen är prioriterad.

Jag menar att vi ska börja med det som ger ”mest pang för pengarna” och där finns investeringarna som gynnar såväl näringslivet som miljön. Nu verkar en biogasanläggning vara på gång, äppelodlarna har gått i bräschen genom sin musttillverkning av det som tidigare var avfall. Idéerna om kretsloppsanpassat foder för fiskodlingarna, är ett annat gott exempel.

Och det finns mycket mer att göra. Vi som tittar på den fenomenala serien ”Maträddarna” på SVT kan snabbt konstatera potentialet i en utveckling av matÅland som helhet. Cirkulär ekonomi skulle vara intressant för högskolan att forska i. Jag tänker då på forskning inom matklustret för att kunna se hur vi kan göra mer mat och mindre avfall av det som produceras på Åland.

Den åländska konkurrenskraften måste stärkas genom förbättrad planering, kloka investeringar men framförallt allt genom att stimulera till en lägre konsumtion av el och vatten och en lägre produktion av avfall.

Jag har lyft det förr och lyfter det igen, det finns saftiga EU-medel att söka. På Eu-håll diskuteras att ta fram ett cirkulärt paket nummer 2. Vi kan också se att cirkulär ekonomi börjar glida in i andra områden. I höst har EU-kommissionen lagt fram en bioekonomistrategi. Jyrki Katainen med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft kommenterar så här:

”Det har blivit uppenbart att vi måste genomföra systemändringar i fråga om hur vi tillverkar, konsumerar och gör oss av med varor. Genom att utveckla vår bioekonomi, som är den förnybara delen av den cirkulära ekonomin, kan vi hitta nya och innovativa vägar för att tillhandahålla livsmedel, produkter och energi utan att förbrukar jordens begränsade biologiska resurser. Att omforma vår ekonomi och modernisera våra grundläggande produktionsmodeller handlar inte bara om miljön och klimatet. Det finns också god potential för nya gröna arbetstillfällen särskilt på landsbygden och i kustområden.”

Det är det som är spännande med den cirkulära ekonomin – den skulle gynna oss. För oss, där transportkostnader äter på marginalen, vi lider av högra transitonsavgifter och har en för utspridd industri för att skapa hög effektivitet.

Talman, jag tror att den åländska entreprenörstraditionen, präglad av mångsyssleri, är som bäst för att klara denna omställning. Åländska entreprenörer är kända för att ha affärsnäsa, och här finns pengar att hämta. Omställningen skulle också kunna skapa verkligen skillnad för målen om hållbara konsumtions- och produktionskedjor. Drivet måste komma från näringslivet men vi från det offentliga behöver stimulera och stöda. För ett halvår sedan tog vi avfallspaketet, en plaststrategi är under remiss och åtminstone Misekommunernas plaster kommer att börja materialåtervinnas. Dessutom kombinerar Fixtjänst sysselsättning med up-cykling, Emmaus driver returarbete och människors attityd förändras i en rasande takt.

Talman. I mitt andra anförande här i lagtinget sa jag att det inte finns något avfall, bara resurser. Vi behöver börja praktisera detta ytterligare. För miljöns skull, för sysselsättningens skull och för konkurrenskraftens skull.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *