Känner ni igen summan? Det är hemvårdsstödet, den summa pengar man får efter att barnen är ca 9 månader upp tills barnet är 3, i vissa kommuner 4, år. I Ålandstidningen framfördes i ett reportage idag åsikter om att det åländska hemvårdsstödet ger stor valfrihet. 390 € är inte valfrihet för mig. 390 € säger mig att man antigen har stora besparingar eller att man är beroende av att en partner försörjer en, min egen analys är att det i de allra flesta fallen handlar om det sistnämnda.
Ekonomisk självständighet är grunden till all självständighet. Självständighet som möjliggör skilsmässor från dåliga relationer, omskolning eller bara känslan av att använda egna pengar. Att vara hemma länge med barn innebär en stor risk för att aldrig komma ikapp lönemässigt, dels så är man utan inkomst under själva hemmavarandet och dels blir det ett (arbets)livslångt glapp mellan ens egen lön och de som inte varit hemma. Det räcker alltså inte ens partner betalar in till ens pension under den tid man är hemma, hen måste fortsätta livet ut. För det vi tjänar ihop nu avgör vår framtida pension.
Om hemvårdsstödet ska innebära verklig frihet behöver man omfördela medlen och betala ut ett rejält belopp (jag förespråkar samma belopp som föräldrapenningen, ca 70% av förvärvsinkomsten) men under en kortare tid (tills barnet är ca 1,5 år anser jag). Som feminist förespråkar jag givetvis en rejäl jämställdhetsmorot också. En annan viktig fråga är att höja föräldrapenningens golv (22, 04 € per vardag, mån-lör räknas som vardag), men det får bli ett annat inlägg en annan dag.